Vanliga frågor om Enabler
... och deras svar
- Vad är Enablerkonceptet?
- Vem uppfann Enablerkonceptet?
- Vem kan ha nytta av Enablerkonceptet?
- Vad är Housing Enabler?
- Är det möjligt att bedöma andra delar av den fysiska miljön än boendemiljöne, med hjälp av Housing Enabler?
- Måste man använda programvaran Housing Enabler 1.0?
- Är de fördefinierade poängen i steg 3 validerade?
- Hur hög är en normal summa Housing Enablerpoäng?
- Är det enbart arbetsterapeuter som kan använda Housing Enabler?
- Måste man gå en särskild kurs för att använda Housing Enabler?
- Vilken utrustning krävs för att göra Housing Enablerbedömningar?
- Var kan jag läsa mer om Enablerkonceptet och Housing Enabler?
Vad är Enablerkonceptet?
Enabler publicerades ursprungligen som en idé som skulle kunna ligga till grund för utformning av tillgängliga bostäder och offentlig miljö. Konceptet tydliggör att tillgänglighetsproblem uppkommer i relationen mellan individens funktionella kapacitet och miljöns krav. Metoder baserade på Enablerkonceptet möjliggör prediktiva, objektiva och normbaserade bedömningar och analyser av tillgänglighetsproblem i fysisk miljö.
Bedömningar och analyser baserade på Enablerkonceptet genomförs i flera steg. Första delen (Steg 1) avser funktionella begränsningar hos en individ eller en grupp/population. För att bedöma funktionella begränsningar avseende rörlighet, perception och beroende av förflyttningshjälpmedel genomförs en intervju kombinerad med observation (15 bedömningspunkter). Bedömningen resulterar i en s k funktionsprofil. Avser bedömningen istället en grupp/population används de 15 punkterna för att fastställa en funktionsprofil på gruppnivå. Underlaget för funktionsprofiler på gruppnivå utgörs av epidemiologiska data i kombination med erfarenhet av arbete med klienter ur olika diagnos- och brukargrupper. Steg 2 innebär en detaljerad miljöbedömning som omfattar en stor mängd bedömningspunkter; miljöbedömningsdelen i Housing Enabler omfattar 188 bedömningspunkter. Tredje steget innebär att en poängsumma beräknas, d v s det görs en kvantifiering av graden av tillgänglighetsproblem i det aktuella fallet. Poängsumman förutsäger den belastning som förorsakas av den aktuella kombinationen av funktionella begränsningar och miljöutformning, d v s ger ett prediktivt mått på graden av tillgänglighetsproblem. Ju högre poängsumma, desto större tillgänglighetsproblem. Analysen tydliggör att tillgänglighet är ett relativt begrepp, eftersom problem uppstår först då miljöutformningen sätts i relation till en individ eller grupp/population med funktionella begränsningar. Det innebär att poängsumman alltid blir 0 om individen eller populationen har full funktionell kapacitet, oavsett miljöutformning.
Det är viktigt att notera att alla bedömningar baserade på Enablerkonceptet resulterar i en objektiv, professionell, normbaserad och prediktiv analys av tillgänglighetsproblem i fysisk miljö. För att fånga det subjektiva, brukarorienterade perspektivet krävs andra metoder.
Vem uppfann Enablerkonceptet?
Enablerkonceptet utvecklades i USA av professor Edward Steinfeld, i samband med den forskning kring tillgänglighetsfrågor som så småningom ledde fram till the American National Standards Institutes byggföreskrifter, ANSI-Standards. Enablerkonceptet publicerades ursprungligen 1979. Professor Steinfeld är f n verksam vid
IDEA Center, University at Buffalo, N. Y., USA.
Vem kan ha nytta av Enablerkonceptet?
Housing Enabler är framförallt avsett att användas inom arbetsterapi; i klinisk praxis, inom FoU och i utbildning. Instrumentet kan emellertid också vara användbart inom annan verksamhet, t ex som planerings- och diskussionsunderlag i byggprocessen och inom handikapprörelsen. Bedömningsinstrumenten ger goda förutsättningar för kvalitetsutveckling av arbete med tillgänglighetsfrågor.
Vad är Housing Enabler?
Första versionen av Enabler (manual och bedömningsblanketter) skrevs 1995 och utgavs i bokform 1997. Eftersom Iwarssons grupp sedan dess påbörjat utveckling av bedömningsinstrument för andra delar av den fysiska miljön benämns nuvarande version av instrumentet Housing Enabler (Iwarsson & Slaug, 2000).
Inledningsvis omfattar Housing Enabler en beskrivande del avseende individ- eller gruppdata samt bostadsstandard. Därefter följer första steget av själva Enablerbedömningen, vilket innebär att en intervju i kombination med observation genomförs, i syfte att bedöma individens funktionella begränsningar (15 bedömningspunkter). Andra steget, d v s miljöbedömningen, omfattar 188 punkter avseende bostaden och dess närmiljö. Dessa är indelade i avsnitten utomhusmiljö, entréer, inomhusmiljö och kommunikation. Boken ”Bygg ikapp handikapp” (Handikappinstitutet, 1995) innehåller de mått och anvisningar som utgör normen för miljöbedömningen. I Steg 3 beräknas, med hjälp av fördefinierade poäng i anslutning till de olika bedömningspunkterna i instrumentets miljöbedömningsdel, den poängsumma som förutsäger graden av tillgänglighetsproblem i det aktuella fallet.
En studie för prövning av reliabiliteten mellan bedömare har genomförts. Sjuttiosju svenska arbetsterapeuter deltog. Resultaten visade att instrumentet har hög till mycket hög reliabilitet. Under studiens gång genomfördes dessutom successiva förtydliganden av definitioner och anvisningar, vilket medförde att instrumentets innehållsvaliditet förbättrades. Under åren 1994-2001 har Housing Enabler använts av arbetsterapeuter i empiriska studier, i undervisning och i praktisk verksamhet.
Hösten 2000 introducerades en programvara för effektivare databearbetning och analys,
Housing Enabler 1.0.
Det är viktigt att notera att alla bedömningar baserade på Enablerkonceptet resulterar i en objektiv, professionell, normbaserad och prediktivt analys av tillgänglighetsproblem i fysisk miljö. För att fånga det subjektiva, brukarorienterade perspektivet krävs andra metoder.
Är det möjligt att bedöma andra delar av den fysiska miljön än boendemiljöne, med hjälp av Housing Enabler?
Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syftet att utveckla kunskapen om vilka krav olika trafiklösningar ställer på individen för att kunna bedöma vilka trafiksystem som är optimala för olika grupper av brukare startades under hösten 1997. Inom ramen för kompetenscentrat ”Trafikmiljö för äldre och funktionshindrade” vid Lunds Tekniska Högskola pågår utvecklingen av Enablerkonceptets miljöbedömningsavsnitt avseende reskedjan med allmänna kommunikationer, inkluderande såväl offentlig gångmiljö som hållplatser, bytespunkter och fordon. Enablerkonceptet kan också tas till utgångspunkt för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i offentliga lokaler. För närvarande pågår utveckling och prövning av miljöbedömningsavsnitt för offentlig miljö, men utvecklingsarbetet kommer att ta flera år i anspråk.
Måste man använda programvaran Housing Enabler 1.0?
I de fall då man inte anser sig behöva en kvantifiering av graden av tillgänglighetsproblem kan analys och resultatredovisning baseras på Housing Enablers inledande beskrivande del, bedömningen av individens/gruppens funktionella begränsningar och beroende av förflyttningshjälpmedel (Steg 1) samt miljöbedömningen (Steg 2). Sammantaget utgör dessa delar en systematisk och kvalificerade checklista.
I de fall man vill ha en kvantifiering av graden av tillgänglighetsproblem, d v s genomföra Steg 3 av Housing Enabler, rekommenderar vi att programvaran används. Det är visserligen möjligt att beräkna den totala Housing Enabler poängen manuellt, men det är tidsödande och mängden av data gör att risken för felaktiga beräkningar är stor. Ett stort antal analyser kan genomföras med hjälp av programmet Housing Enabler 1.0:
Är de fördefinierade poängen i steg 3 validerade?
Enligt Steinfeld och medarbetare har poängen fastställts utifrån många års praktisk erfarenhet av arbete med tillgänglighetsfrågor och diskussioner med en lång rad experter och brukare, vilket förbättrat en. Detaljvalidering på empirisk grund förefaller vara en i det närmaste orimlig uppgift, framförallt med tanke på det oändliga antalet möjliga kombinationer av funktionella begränsningar och detaljer i den fysiska miljön. Inom ramen för arbetet med utveckling av miljöbedömningsavsnitt för andra delar av den fysiska miljön kommer dock inledande försök till validering av poängsättningen att göras. Hittills rapporterade studier har visat att Housing Enabler har hög innehållsvaliditet och dessutom extern validitet såväl i förhållande till resultaten av de kartläggningar av vidtagna bostadsanpassningsåtgärder som Boverket redovisat som i förhållande till resultat från internationellt publicerade studier inom området. Pågående studier avseende samvariationen mellan objektiva, normbaserade Housing Enableranalyser och resultat av brukares subjektiva skattning av tillgänglighetsproblem kommer att ge fördjupade kunskaper avseende validiteten. Det är dock viktigt att konstatera att bedömningar baserade på Enablerkonceptet trots miljöbedömningens detaljeringsgrad endast ger grova, prediktiva resultat.
Icke desto mindre har vi vid detaljanalyser under arbetets gång funnit vissa inkonsekvenser i originalets poängsättning. I föreliggande version har de inkonsekvenser som blivit tydliga under flera års arbete med instrumentet förändrats enligt de principer som redovisas i avsnittet ”Reliabilitet och validitet”. I förhållande till den mängd information bedömningen innefattar och de ofta höga poängsummor som genereras bedöms några få poängs avvikelse på grund av eventuella inkonsekvenser dock vara av marginell betydelse. Detta innebär naturligtvis att graden av tillgänglighetsproblem bör anges i termer av relativt stora poängskillnader. Först efter ytterligare studier kommer vi att kunna ge anvisningar för med vilken noggrannhet resultaten bör rapporteras.
Hur hög är en normal summa Housing Enablerpoäng?
En viktig del i utvecklingen av standardiserade bedömnings- och analysmetoder är fastställandet av normalvärden, i den mån sådana är relevanta för det aktuella instrumentet. Eftersom Housing Enabler innebär bedömning dels av en individ/population, dels av boendemiljön skulle arbetet med att ta fram normalvärden bli mycket omfattande. Frågan är vad som kan betraktas som ”normalt” avseende tillgänglighet? Förutom variationer mellan individer beroende på ålder, kön, diagnosgrupper, etc förekommer stora variationer i boendemiljön mellan olika delar av landet, mellan stad och landsbygd och mellan olika bostadstyper. Ett stort antal empiriska studier behövs för att man ska kunna fastställa normalvärden, om det ens är möjligt och meningsfullt. Kanske är 0 att betrakta som normalvärde eftersom alla fall där individen inte uppvisar några av de funktionella begränsningar som bedöms får denna poängsumma.
Är det enbart arbetsterapeuter som kan använda Housing Enabler?
Tillvägagångssättet är i första hand anpassat till arbetsterapeutisk kompetens. För bedömningar på individnivå måste bedömaren kunna genomföra en systematisk datainsamling utifrån den kombination av intervju- och observationsteknik arbetsterapeuten normalt använder i praktiskt arbete. För bedömningar på gruppnivå krävs aktuella kunskaper om vilka kombinationer av funktionella begränsningar som är vanligast förekommande för olika diagnosgrupper samt grundläggande kunskaper i epidemiologi och statistik.
För miljöbedömningen krävs vana att bedöma utformningsdetaljer i byggd miljö samt aktuella kunskaper om normer och funktionskrav ur tillgänglighetssynpunkt.
För användning av programvaran Housing Enabler 1.0 krävs dessutom datorvana.
Sammanfattningsvis måste den som använder Housing Enabler ha de kunskaper och färdigheter som beskrivits ovan. Det är mycket svårt för den som inte har arbetsterapeutisk kompetens att administrera Steg 1 av bedömningen på ett giltigt och tillförlitligt sätt, medan Steg 2 mycket väl kan genomföras av tekniker eller arkitekter. I de fall olika professionella kompetenser samarbetar genom att genomföra olika delar av bedömningen rekommenderar vi bestämt att man också samarbetar i resultatanalysen.
Måste man gå en särskild kurs för att använda Housing Enabler?
För reliabel administrering av Housing Enabler och korrekt databearbetning rekommenderas bedömaren kontakta författarna för särskild utbildning. Instrumentet är omfattande, vilket innebär att det utöver utbildning erfordras träning och erfarenhet innan man behärskar instrumentet så väl att man upplever dess fördelar. Detta innebär också att bedömaren bör använda Housing Enabler kontinuerligt för att upprätthålla sin kompetens.
Våra kurser är populära och har genomgående utvärderats som mycket givande och värdefulla. Icke desto mindre är det tillåtet för alla som uppfyller de krav som specificeras i svaret på frågan Är det enbart arbetsterapeuter som kan använda Housing Enabler? att använda instrumentet; det krävs ingen formell certifiering. Det är dock nödvändigt att användare som ej genomgått någon av våra kurser tar fullt ansvar för att informera klienter och uppdragsgivare om att resultaten kan ha brister vad gäller tillförlitlighet och giltighet.
Vilken utrustning krävs för att göra Housing Enablerbedömningar?
För att kunna genomföra bedömningen behöver man tillgång till boken Housing Enabler inklusive bedömningsblanketter, tumstock samt boken ”Bygg ikapp handikapp” (Handikappinstitutet, 1995, 2001). Blanketter för eget bruk får fritt kopieras från boken, eller skrivas ut från de filer som kopieras till datorns hårddisk vid installation av programvaran Housing Enabler 1.0. Dock kan kopieringsunderlag i A4-format, mot kostnad, rekvireras från S. Iwarsson. Vidare kan man med hjälp av programvaran skriva ut en kortversion av bedömningsblanketterna.
Poängberäkningen kan genomföras manuellt, men tillgång till dator med programvaran Housing Enabler 1.0 underlättar naturligtvis betydligt och ger dessutom högre kvalitet och möjligheter till fördjupad analys.
Var kan jag läsa mer om Enablerkonceptet och Housing Enabler?
Boken Housing Enabler och programvaran Housing Enabler 1.0 finns på såväl svenska som engelska. Under 2002 översätts instrumentet dessutom till tyska, lettiska och ungerska. För prisinformation, se prislista. Därutöver finns det en lång rad publikationer i andra böcker och vetenskapliga tidskrifter.
Denna sida ändrades senast 2002-01-21
Webmaster Björn Slaug