Pågående projekt med anknytning till Enablerkonceptet och Housing Enabler

Housing Enabler och aktiviteter/produkter med anknytning till konceptet har använts i en lång rad forsknings- och utvecklingsprojekt, i Sverige och flera andra länder. Alla dessa projekt har sin egen forskningsledare, som agerar i egenskap av forskare anställd vid universitet eller liknande myndighet. I projekt som inkluderar produktutveckling är Slaug Enabling Development engagerad som underleverantör.


Nordic Housing Enabler

Målet med detta projekt är att översätta Housing Enabler till isländska, danska och finska samt anpassa det till respektive lands normer och riktlinjer för utformning av bostäder och närmiljö. Den version som blir resultatet av projektet kommer dock att möjliggöra jämförelser mellan länderna. Efter översättning och anpassning till normer och riktlinjer kommer instrumentet att testas avseende användbarhet och tillförlitlighet.

Susanne Iwarsson, Tina Helle, Aiala Pikkarainen, Gregers Gregersen, A-G Hansen, Björn Slaug, Arne Johannisson, Carita Nygren

Början på sidan

Planering av bostadsanpassningar - Tillämpning av vetenskaplig metodik i kommunal verksamhet.

Projektets mål var att demonstrera och implementera vetenskaplig metodik för bedömning och analys av fysisk miljö i samband med bostadsanpassningar (BA) i kommunal verksamhet. Samtliga arbetsterapeuter i Kristianstads kommun utbildades för att kunna genomföra datainsamling och analys med instrumentet Housing Enabler. BA-ärenden registrerades successivt i en kommungemensam databas, med syftet att successivt ta fram underlag för beslut inom ramen för den kommunala bostadsförsörjningen för personer med funktionshinder. Vidare syftade projektet till att utveckla kvaliteten i arbetsterapeuternas handläggning av BA-ärenden. Informationsspridning inom och utanför kommunen har varit en viktig del, t ex till teknisk förvaltning, byggherrar, fastighetsägare och pensionärsorganisationer. Projektet har genererat viktig kunskap om möjligheter och utmaningar i processer som syftar till att omsätta forskningsmetodik till praktisk verksamhet. Utmaningarna rörde t ex användning av IT, attityder till FoU-arbete samt omsättandet av insamlade data till praktiskt användbara planeringsunderlag. I syfte att penetrera problematiken ytterligare genomfördes också fokusgruppsintervjuer med arbetsterapeuterna. Politiker och tjänstemän i kommunens Omsorgsförvaltning är mycket tillfredsställda med projektet och dess resultat och man har beslutat sig för att fortsätta använda metodiken efter projektets slut.

Under projektet har även tekniken för datainsamling utvecklats och effektiviserats, genom att användning av handdatorer introducerats. Ett särskilt gränssnitt för att registrera Housing Enabler-bedömningar på handdator har tagits fram.

Projektet avslutades vid årsskiftet och resultaten presenterades vid en välbesökt konferens i Kristianstad i januari 2006. Databearbetning och vetenskaplig publicering fortsätter under 2006. Resultaten förväntas stimulera utvecklingen av samverkan mellan forskare och praktiker, vilket på sikt bör kunna påverka kvaliteten i kommunal hälso- och sjukvård samt t ex bostadsförsörjning för äldre i positiv riktning.

Susanne Iwarsson, Agneta Fänge, Björn Slaug, Ralf Risser, Arne Johannisson

Början på sidan

Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa – Metodutveckling för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö

Svensk lagstiftning föreskriver sedan länge att den fysiska miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla. Det finns fortfarande brister och behovet av tillförlitliga bedömnings- och analysmetoder som underlag för samhällsplaneringen är stort. Projektet syftar till utveckling av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem, för att påskynda utvecklingen av stödjande miljöer för aktivitet och hälsa mot visionen ”Ett samhälle tillgängligt för alla”. Mål-gruppen är personer med funktionshinder, såväl yngre som äldre, och projektet avgränsas till offentlig utemiljö och offentliga lokaler i närmiljön i lokalsamhället. Projektet omfattar även begrepps- och teoribildning. Projektet omfattar fyra delar med det sk Enablerkonceptet som grund; tre delar för utveckling av bedömningsinstrument och analysmetodik och en del för programvaruutveckling. Delprojekten baseras på analyser av befintliga datamaterial, medan brukare och professionella experter medverkar i ny datainsamling i form av deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer. De första resultaten av projektet kommer att presenteras under 2006.

Susanne Iwarsson, Gunilla Carlsson, Agneta Ståhl, Agneta Fänge, Carita Nygren, Oliver Schilling, Björn Slaug

Början på sidan

Evidensbaserade bostadsanpassningar - Utveckling och prövning av en ny modell för hantering av ärenden

I Sverige genomförs 60 000 bostadsanpassningar (BA)/år, i syfte att underlätta ett självständigt liv i eget boende för personer med funktionsbegränsningar, till en total kostnad av 823 milj kr. De flesta klienterna är över 65 år, men gruppen är mycket heterogen. Trots att BA är en vanlig åtgärd saknas evidensbaserade modeller för BA-processen, med stora skillnader mellan kommuner. Projektets syfte är att utveckla en standardiserad, evidensbaserad modell för BA-processen och att pröva den i en kontrollerad studie. Projektet bygger vidare på resultat och erfarenheter från ett nyligen genomfört avhandlingsarbete, ett fullskaleprojekt i en kommun, samt EU-projektet ENABLE-AGE. En enkätstudie med handläggare av BA i ett antal slumpmässigt utvalda kommuner kommer att genomföras, liksom expertpaneler med brukarorganisationer, handläggare, tillsynsmyndigheter. Dokumentation och handläggning av ett antal slumpmässigt utvalda BA-ärenden analyseras ingående, och intervjuer med klienter, anhöriga, m fl genomförs. Kommunerna väljs utifrån likheter i demografiska förhållanden, organisation av BA verksamheten, mm. Exempel på effektmått på klientnivå är bostadens användbarhet och klientens beroende i dagliga aktiviteter, på kommunnivå nivå kostnader för BA, handläggningstider och antal BA. I försökskommunen utbildas bedömare, handläggare och administratörer, och instrumentet Housing Enabler används för att strukturera datainsamlingen. I jämförelsekommunen tillämpas ordinarie rutin. Användbarheten i min bostad (AIMB) och ADL-trappan används som effektmått på klientnivå i båda kommunerna. Cirka 200 klienter över 20 år inkluderas i varje kommun. Dessutom väljs ett antal BA-ärenden ut för kvalitativ analys, dvs all dokumentation analyseras och djupintervjuer genomförs med klienter, anhöriga, handläggare, m fl. Skillnader i effekter på klientnivå och på kommunnivå mellan kommunerna analyseras, liksom förändringar över tid.

Projektet är unikt såväl nationellt som internationellt och har stora praktiska implikationer. Det kommer att resultera i evidensbaserade rekommendationer för handläggning och utvärdering av BA och i kunskap om effekterna av BA; för klienter, anhöriga och kommuner. Kunskap och erfarenheter kan också användas för att utveckla modeller för att standardisera bedömning, åtgärd och utvärdering av andra åtgärder i boendemiljön men också generellt för att utveckla metodik för att införa och tillämpa forskningsbaserade metoder i kommunal verksamhet. Projektet pågår under perioden 2006-2009

Susanne Iwarsson, Agneta Fänge, Katarina Lindberg, Björn Slaug, Ralf Risser

Början på sidan

Den fysiska boendemiljöns betydelse för beroende i dagliga aktiviteter

Ett urval äldre i ordinärt boende i Hässleholms kommun har följts under tio års tid (1994/95 – 2004/5), med det övergripande syftet att undersöka samband mellan olika aspekter av boende och hälsa. Vid baslinjen var de 133 undersökningspersonerna 75-84 år gamla. De som kunnat nås för uppföljning har intervjuats/bedömts med kvantitativ metodik vid ytterligare två tillfällen, efter sex (n=72) respektive tio år (n=34). Efter tio år har 14 personer dessutom deltagit i en kvalitativ djupintervjustudie. Därmed är datainsamlingen för projektet avslutad, men data från tioårsuppföljningen har ännu inte analyserats. Resultaten visar att det fanns miljöhinder i alla bostäder. Bland de vanligaste var t ex tvättställ placerade på höjd för stående, med vattenlås, skåp eller andra hinder undertill och avsaknad av plats för sittande köksarbete. Bland de miljöhinder som vållade mest tillgänglighetsproblem återfanns t ex avsaknad av stödhandtag i hygienutrymme, högt placerade väggskåp och djupa bänkskåp i kök, samt trappor och höga trösklar i bostadens entré. Vid sexårsuppföljningen rapporterade nästan samtliga att de var nöjda med sitt boende och få personer hade planer på att flytta. Förekomsten av miljöhinder var tämligen oförändrad över tid, medan ökad förekomst av funktionella begränsningar och användning av förflyttningshjälpmedel innebar att tillgänglighetsproblemen ökat i omfattning. Redan vid baslinjen konstaterades statistiskt säkra samband såväl mellan tillgänglighetsproblem i bostaden och beroende av hjälp i dagliga aktiviteter (ADL) som mellan subjektivt välbefinnande och tillgänglighetsproblem. Uppföljningen efter sex år visade att såväl ADL-beroende som tillgänglighetsproblem ökat och samband mellan dessa variabler återfanns i likhet med vid baslinjen i den undergrupp av personer som bodde i bostäder med mest tillgänglighetsproblem. Resultaten är användbara för planering av boende och stödinsatser för äldre, t ex i form av bostadsanpassning, hjälpmedelsförsörjning, hemrehabilitering, hemsjukvård och hemtjänst.

Susanne Iwarsson, Carita Nygren, Git Wilson, Gunilla Carlsson

Början på sidan

Utvärdering av tillgänglighet, aktivitetsutövande och livskvalitet i samband med bostadsanpassningar.

Projektets övergripande målsättning är att utveckla strategier för utvärdering av bostadsanpassningar samt att undersöka sambanden mellan tillgänglighet i boendet, utövande av dagliga aktiviteter och subjektivt välbefinnande bland personer som erhållit bostadsanpassningsbidrag. Projektet omfattar flera studier, t ex en studie för fördjupad kunskap om sambanden mellan objektivt bedömd och subjektivt skattad tillgänglighet i syfte att möjliggöra ytterligare utveckling av de bedömningsmetoder som utvecklats inom forskargruppens ram.

Projektet genomförs i samarbete med Kristianstads kommun, där kommunens arbetsterapeuter genomfört merparten av datainsamlingen. Jämte beskrivande data har data insamlats med hjälp av Housing Enabler, ”Tillgängligheten ” i min bostad”, ADL-trappan reviderad version samt Göteborg QoL Instrument. Sammanlagt 131 personer ingår i studien och de har intervjuats vid hembesök strax före en bostadsanpassning, 2-3 samt ytterligare 6-7 månader efter det att anpassningen genomförts.

Agneta Fänge, Susanne Iwarsson

Början på sidan

Funktionell kapacitet, aktivitet, tillgänglighet i boendet och subjektivt välbefinnande – samband och förändringar under åldrandeprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva funktionell kapacitet, aktivitet, tillgänglighet i boendet och subjektivt välbefinnande under åldrandeprocessens senare del. Under 1994/95 insamlades baslinjedata för denna studie vid hembesök hos 133 slumpvis valda äldre, födda 1910-19, i ordinärt boende i Hässleholms kommun. Data insamlades med hjälp av Housing Enabler, ADL-trappan reviderad version samt Göteborg QoL Instrument. Det viktigaste resultatet från denna del av projektet var att statistiskt säkerställda samband mellan tillgänglighet i boendet, aktivitetsförmåga och subjektivt välbefinnande förelåg. Flera studier har publicerats (se publikationslistan) och sammanfattningsvis tyder resultaten på att åtgärder för att förbättra tillgängligheten i äldres bostäder, t ex bostadsanpassningar, har avsedd effekt.

Sex år senare, d v s 2000/01, genomfördes en uppföljande datainsamling, med samma undersökningsinstrument och ett antal beskrivande uppföljningsfrågor. Vid denna tidpunkt kunde 90 personer identifieras, varav 72 medgav en ny undersökning i form av ett hembesök som genomfördes av en arbetsterapeut.

Susanne Iwarsson, Git Wilson

Början på sidan

Utveckling av metodik för tillgänglighetsbedömning: Bussresor i tätortstrafik.

Projektets övergripande målsättning är att utveckla metodik för bedömning av tillgänglighet i kollektivtrafiken. Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om vilka krav olika miljöer och trafiklösningar ställer på individen. Detta sker genom ett nära samarbete mellan två discipliner, nämligen arbetsterapi och trafikplanering.

Baserat på tidigare kunskap inom området utvecklades ett pilot-instrument för bedömning av funktionella begränsningar och miljöhinder vid resor med buss i tätortstrafik. En begränsad undersökning av interbedömar-reliabiliteten i miljödelen visade på metodologiska problem och på behov av ytterligare kunskap om miljökomponenten i tillgänglighetsbegreppet. I en följande studie reste 20 färdtjänstberättigade personer till och från målpunkter de själva valt. Miljökomponenten studerades med hjälp av olika metoder och ytterligare metodologiska utmaningar blev tydliga. Det blev även tydligt att det behövs kompletterande metoder för att kunna analysera tillgänglighet ur såväl individperspektiv som samhällsperspektiv.

För analys av tillgänglighetsproblem på gruppnivå krävs det att funktionell kapacitet är operationaliserbar. Funktionell kapacitet i termer av profiler av funktionella begränsningar är inte operationaliserbar på gruppnivå idag, men de första stegen i denna process har redovisats. För att fördjupa kunskapen om människa – miljö relationen ytterligare pågår en studie bland 20 servicelinje resenärer. Fokus i studien är tillgänglighetsproblem i ett reskedjeperspektiv.

Gunilla Carlsson, Susanne Iwarsson, Agneta Ståhl

Början på sidan

Utveckling av metodik för tillgänglighetsbedömning: Offentliga lokaler.

Syftet med denna studie var att undersöka interbedömarreliabiliteten vid miljöbedömningen med pilotversionen av instrumentet Public Environment Enabler. Vidare var syftet att undersöka vilka metodologiska problem bedömarna ställdes inför vid miljöbedömningen. Tolv arbetsterapeuter som genomgått kurs i Housing Enabler och hade erfarenhet att använda Housing Enabler bedömde parvis, vid samma tillfälle men oberoende av varandra offentliga miljöer. Bedömarna rapporterade betydelsefulla aspekter som är viktiga för att förbättra reliabiliteten i den fortsatta utvecklingen av Public Environment Enabler. Denna studie visade att metoden att bedöma miljön i boendet även kan tillämpas i offentlig miljö, men större studier behöver göras för att få en valid och reliabel miljöbedömning.

Pia Hovbrandt, Gunilla Carlsson, Susanne Iwarsson, Agneta Ståhl

Början på sidan

Tillgänglighet i publika lokaler - kartläggning av miljöhinder och erfarenheter av tillgänglighetsskapande åtgärder.

Detta projekt utgör en uppföljningsstudie av ”Tillgänglighetsprojektet” i Kristianstad. Syftet var att kartlägga och jämföra förändringar som genomförts för att minska miljöhinder, i åtta utvalda publika lokaler, utifrån tidigare miljöbedömning och upprättade åtgärdsförslag. Studien syftade även till att belysa eventuella problem som uppstod, och motiv till varför man valt att inte göra några förändringar. Undersökningen omfattade fem av de åtta publika lokaler som bedömts i det tidigare projektet. Som metod användes första pilotversionen av Public Environment Enabler, följd av en halvstrukturerad intervju med lokalansvarig. Resultatet visade att alla näringsidkarna hade gjort tillgänglighetsskapande åtgärder sedan första miljöbedömningen, men att åtgärdsförslagen hade använts i varierande omfattning. Som anledningar att inte bygga om nämndes bristande intresse och ekonomiska orsaker. Några problem stötte näringsidkarna inte på under förändringsprocessen. Ökad kunskap om tillgänglighet är viktigt för att alla människor ska kunna mötas på samma villkor i ett jämlikt samhälle. Arbetsterapeuten är en viktig länk eftersom hon har kunskaper om den fysiska miljön och personer med funktionell begränsning samt om metoder för såväl objektiv som subjektiv bedömning av miljön.

Ida Jarbe, Ulrika Wijk, Agneta Fänge, Susanne Iwarsson

Början på sidan

Bedömningar människa-miljö och tillgänglighetsproblem – Metodologiska och teoretiska aspekter.

Forskargruppen har under flera års tid arbetet med utveckling av metoder för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö, företrädesvis med Enablerkonceptet som utgångspunkt. Detta delprojekt syftar till ytterligare fördjupning av kunskapen, med direkt tillämpning i praktiskt användbara metoder.

Instrument baserade på Enablerkonceptet möjliggör objektiv, normbaserad, professionell och prediktiv bedömning av tillgänglighetsproblem i fysisk miljö. Hösten 2000 publicerades den senaste svenska versionen av instrumentet Housing Enabler jämte en programvara för PC avsedd för resultatbearbetning och analys, i september 2001 följda av en engelskspråkig version. Under 2002 kommer Housing Enabler och programvaran dessutom att översättas till tyska, lettiska och ungerska.

Inom ramen för detta delprojekt utvecklas också bedömningsmetoder för att fånga subjektiva bedömningar av tillgänglighetsproblem, d v s ur brukarnas perspektiv. Hittills har bedömningsinstrumentet ”Tillgängligheten i min bostad” och instrumentet ”Offentliga miljöer jag helst vill besöka” utvecklats.

Forskargruppens successivt gjorda erfarenheter och resultaten av pågående och kommande studier kommer att utgöra basen för vidare teoriutveckling inom området människa-miljö och tillgänglighetsproblem i fysisk miljö.

Susanne Iwarsson, Agneta Ståhl, Björn Slaug, Gunilla Carlsson, Agneta Fänge

Början på sidan

Hemmiljöns betydelse för självständighet, delaktighet och hälsa hos äldre personer – ENABLE-AGE.

Det EU-finansierade forskningsprojektet ENABLE-AGE har som övergripande syfte att undersöka boendemiljön som determinant för autonomi, delaktighet och välbefinnande hos de allra äldsta i fem länder, i ett longitudinellt perspektiv. Direkt praktiskt tillämpbara resultat förväntas genom målsättningar som t ex att fördjupa kunskapen om stödformer i boendet i olika länder, redovisa en sammanställning av bygglagstiftning och lagstiftning om stöd till äldre i deras boende samt genom att tillhandahålla metodik för bedömningar av äldres boendesituation inom EU. Projektets unika vetenskapliga frågeställningar avser subjektiva och objektiva aspekter av boendet som bestämningsfaktorer för ett gott åldrande, i ett europeiskt perspektiv.

Sammanställningen av bygglagstiftning och lagstiftning om stöd till äldre i deras boende (ENABLE-AGE Update Review) utgör en viktig del av projektet, medan fördjupad kunskap kommer att uppnås dels genom en omfattande undersökning av äldre-äldre i ordinärt boende vid två tidpunkter (ENABLE-AGE Survey Study, N=2000), dels genom djupstudier av ett mindre urval (ENABLE-AGE In-depth Study, N=200). Ett stort antal bedömnings- och/eller intervjuinstrument kommer att administreras vid hembesök. Designen är longitudinell, med två undersökningstillfällen med ett års tidsintervall.

Ingående partnerländer är Sverige (med Lunds universitet som koordinator), Tyskland, Storbritannien, Ungern och Lettland. Sex universitet är engagerade och projektet löper under tre år (2002-2004).

Susanne Iwarsson, Frank Oswald, Hans-Werner Wahl, Heidrun Mollenkopf, Andrew Sixsmith, Zsuzsa Széman, Signe Tomsone, Judith Sixsmith, Synneve Dahlin Ivanoff

Början på sidan

Denna sida ändrades senast 2008-10-23
Webmaster Björn Slaug